måndag 25 januari 2010

Födelsedagar 24 och 25 januari!

Igår blev Gozzis tolv valpar i England ett år och idag är det Ronjas sex valpars tur. Bonni, Bizzi, Blicka, Bellman, Brutus och Balder.

Gozzi har en egen blogg som är värdefull att följa: www.gmunsterlander.blogg.se

söndag 10 januari 2010

Aja plockar hem cert!

Grattis Aja och Claes!
Den här helgen är årets stora utställningar i Göteborg. I går fick Aja BIR, CK, Cacib och sitt första Cert. För en stund sedan fick hon ytterligare BIR, CK och Cert.

tisdag 5 januari 2010

Inlägg från Bonnis husse Anders.


Den 27 december jagade vi lite fasan och hon sprang då på en hare på 4 meters håll, men jag kunde stanna henne direkt, sen gick vi på fasanen och jag kunde stanna henne även då vid uppfloget. Hon är mest intresserad av fågel så det hela går bra än så länge.

Kennel Vassfjärdens hundår 2009

Yngve och jag tänker ofta på alla valpar vi har haft glädje av att föda upp och då även på alla de hussar och mattar som vi har glädje av och som vi mer eller mindre har kontakt med. Alla är utspridda både i Sverige och Norge och det är så roligt att höra hur det går.

Året började med att Claes kom och lämnade Ronja hos oss två veckor innan hon valpade. Allt efter våra gemensamma planer. Den 25 januari fick hon sju valpar. En av dem klarade sig inte så det blev sex kvar, tre hannar och tre tikar: Bellman, Balder, Brutus, Blicka, Bizzi och Bonni. Det var kall vinter ute men i valpstugan hade vi det varmt och gott.

Dagen innan, den 24, föddes Gozzis 12 valpar på Blitzans Kennel i England. Gozzi, som är kullbror till Ronja, hade besök hemma i Blekinge dagen efter Ronjas parning i Tyskland. Ja, vår Fina blev både mormor och farmor till 18 valpar den helgen.

Då valparna blev åtta veckor hämtades de av sina nya ägare och Ronja flyttade hem till Aja och husse. För oss var det tur att Bonni kom att vara hos oss på vardagarna fram till 1 maj. Att få ha en valp kvar när övriga försvann blev en bra övergång för Yngve och mig. Även Fina och Ella fick nu ta del av åtminstone en valp och vi hjälptes åt att fostra den lilla damen som vi också blev väldigt kära i.

Helgen efter den stora valp flytten hade vi en numera traditionell träff för grosser münsterländer på Dylta Bruk. Dit kom sex hundar från Vassfjärden, två från Våråsen och fyra från Hundremeterskogen. Totalt var vi 12 personer och 12 hundar och bodde i Sundby stugby.
På Dylta varvades teori, stadgeträning och eftersök av fågel och det var glada miner när unghundarna stod för fågel, några för första gången.

Vid påsk blev Fina dålig och det visade sig att hon fått en cancertumör i tunntarmen. Efter operationen fick vi veta att hon hade mellan en vecka och en månad kvar att leva. Hon blev piggare och fick njuta av våren och en bra bit in på sommaren. Den 10 juli var det dags att somna in, 11 år gammal. Det blev väldigt tomt efter henne och även för Ella som alltid haft henne vid sin sida.

På våren besökte vi Gozzi och Lotta på Öland och hade en härlig vecka.
När vi kom hem fick Ella hög feber och det visade sig senare att det vara en fästingsjukdom. Som tur var tog jag febern på henne dagen efter vi kom hem och rätt medicin sattes in. Febern gick ner och hon visade inga andra symtom förutom att hon var trött och måste hållas i stillhet en tid.

Sista helgen i maj var vi några som träffades på Vorstehklubbens Riksutställningen i Herrfallet utanför Arboga. Balder, som just blivit fyra månader var med på valputställning och blev BIR och Show 2a. Den bäst placerade unghunden var Aja som blev BIM, bäst i motsatt kön. Det var en varm och härlig helg och vi bodde väldigt bra i en stor stuga. Ja, Claes och Martin tältade med de sina.

I juli fick vi besök av familjen Runsten som äger Axel och bor i Sundsvall. Det blev första gången vi träffade Axel sedan han flyttade som valp. Anders och Jenny med Asto kom också hit för att träffa hundfamiljen. Ja, även Robin och Aiko. Vi hade lite eftersöksträning utöver att vi umgicks och delade med oss till varandra om våra hundar. Det märktes tydligt att Asto som var “ledaren” i valpkullen fortfarande var den mest respekterade.

Tidigare under våren träffade vi både Aiko, Asto, Alli och Bonni flera gånger. Det är de hundar vi har närmast till här i östra delen av landet. Tyvärr har vi inte träffat Atlas i sommar. Vi lyckades inte hitta lämpligt tillfälle.

Så var det dags med jaktprov i Hunneberg,Västergötland, den 8 augusti. Martin och Sanna erbjöd Yngve, Ella och mig att bo hos dem i Allingsås över helgen. På fredagen tränade vi vattenapportering och släpspår ihop med Claes och Martin som gav värdefulla tips och bra förberedelse inför proven. Claes och Martin var dessutom funktionärer. Deras hundar Micko, Ronja och Aja hade redan fulla poäng på eftersöksprov men deltog i ett särskilt prov för funktionärerna på fredagskvällen.
Sent på fredagen kom Line med Frigg från Norge och även de övernattade hos familjen Persson. Line och jag var lite nervösa när vi åkte till provet. Ella började med släpspår och fick 10 poäng. Jag var överlycklig. Vattenapporten blev sorglig. Ella gjorde allting perfekt förutom att hon inte tog med sig fågeln tillbaka. Bedrövligt!
Frigg var väldigt snabb med eftersöket men lämnade fågeln någonstans på tillbakavägen. Vid vattenapporten blev hon upptagen av skräddare på vattenytan och glömde bort sitt egentliga ärende.
Helgen var ändå givande och det var roligt att träffa Balder och hans familj och få se hur bra han har det.

Eftersom det inte blev någon ripjakt i Sverige den här hösten så gav sig Ella och jag iväg på annan ripmark. Vi tog tåget till Oslo för att delta i Norska Munsterländer Klubbens träning på högfjäll tillsammans med bl.a. Line och Frigg. Det var helt underbart att få uppleva norska naturen och vara tillsammans med trevliga norrmän. En lyckad helg som avslutades med prov utanför Oslo. Ella och Lines Falk deltog. De blev inte så lyckat, men Ella fick 9 poäng på apporteringen i alla fall.

Så var det träff igen på Dylta Bruk i september. Nu var framför allt Ronjas valpar inbjudna. Av dem som hade möjlighet att komma var tyvärr bara Bizzi och Balder. Därutöver var Ella, Aiko, Asto, Alli, Aja, Ronja och Falk med. Alla fann fågel. Balder fick till sin förvåning upp en hel kull rapphöns.

Den 15 september köpte vi tillbaka “Affe” Alfon och hit har han kommit för att stanna. Vi är väldigt glada över honom och även Ella som nu fått rollen av att vara “hundäldsten” i stället för Fina.

Höstvecka på Öland. Robin och Aiko följde med och vi bodde förståss hos Lotta och Gozzi. Helgen 26-27 deltog Claes med Aja och Ronja på fältprov. Aja som redan fått första pris i unghundsklass tävlade nu i öppenklass och fick ett 2a pris. Fantastiskt bra för att bara vara 18 månader. Ronja var också duktig men lockades av de många hararna.

Första helgen i oktober deltog Aja på Riksprovet i Skåne. Tyvärr blev hon inte godkänd men gjorde bra ifrån sig.

Ronja deltog som första GM på fullbruksprov. Hon hade klarat alla grenar och hade bara vattenapporten kvar och bestämde sig för att inte gå i vattnet. Den gren som Claes var minst oroad över.

En fredag tog Anders Kandelin ledigt och bjöd med Yngve och mig på jakt i trakten av Hedemora. Det blev full fart för Bonni, Affe och Ella med sök efter skogsfågel.
Den som fann en fågel att ta med hem var Bonni! Visserligen var den redan skjuten, men ändå.

Ella skar upp en trampdyna i oktober när vi hälsade på hos Anders och Jenny i Uppsala. Därefter fick hon infektion som blev behandlat med antibiotika. Lite oroligt med tanke på att hennes löp stundade och våra planer på parning.

I Stockholm hålls den årliga stora utställningen på Älvsjömässan i december. Vorsthklubben hade för ovanligt nog en rasmonter och för första gången kom grosser münsterländer på tal att visas upp. Vi ägare av Affe, Asto och Bonni blev tillfrågade och Bonni representerade rasen i en stor rasparad. Hon skötte det exemplariskt.
På söndagen var Affe, Aiko och Aja med på utställningen. Aja var i höglöp och Claes blev magsjuk så Bonnis matte Maria visade Aja i ringen. Affe och Aiko fick varsin 1a och Aja en 2a. Ingen av dem fick Ck så det blev ingen BIR och därmed ingen svensk vinnare i rasen i år. För Aja och Claes blev det ett tråkigt avslut på året som varit så framgångsrikt för dem båda.

Ella började att löpa och Yngve och jag bilade med henne till södra Tyskland för parning. Vi kom hem på julaftonens kväll. Anders och Jenny var vänliga att ta hand om Affe. Allt gick efter planerna och nu hoppas vi på valpar i slutet av februari.

Årets sista händelser blev att Bonni klarade samtliga jaktmoment som krävs av en fullbordad stående fågelhund, den 27 december. Hon är ännu inte ett år fyllda. Läs mer om detta på bloggen.

Av Gozzis 12 avkommor har nio av dem kvalificerats till att komma med på Craft Show, Englands årliga stora utställning. Helt otroligt, och även de är inte fyllda ett år än!

Sammanfattning:

Vassfjärden har fått sex lovande valpar under året och totalt har Yngve och jag nu fött upp 23 fina valpar som vi önskar allt gott i livet.
.
Aja har gjort en lysande karriär meritmässigt och blev i år Sveriges andra godkända avelstik i rasen, endast ett och ett halvt år gammal. Den första var Ronja året innan.



Ni må tro att vi är stolta över er och önskar er alla ett bra år 2010.